Cu Chi tunnlarna

Hej alla!

Idag har vi besökt Cu Chi tunnlarna som är en känd sevärdhet i Vietnam där sydvietnameserna under kriget transporterade och gömde sig från sina fiender.

Tunnelgångarna är väldigt små, vilket främst beror på att amerikanerna inte skulle få plats. Nu har de dock byggt ut dem så turister ska få plats. Lyckligtvis fick vi båda plats utan problem men är man större än Adam så blir det trångt. Av hundratals olika tunnlar har vi krupit igenom två st, varav den längsta var 30 meter. Sträckan är ingenting om man jämför med den längsta som finns som är flera mil lång och sträcker sig mellan storstaden Ho Chi Minh och Cu Chi området.

Det var mycket intressant att få lära sig mer om vietnamkriget som vi inte gått igenom under skoltiden och plötsligt känns krigets existens inte lika långt borta. Efter rundturen erbjöds vi att skjuta med vapenmodeller som vietnameserna hade under kriget, vilket vi dock avstod ifrån. Tydligen skjuter man med ammunition som blev över efter krigets slut då de ska ha haft ett så stort överflöd som gör att det även kommer att räcka många år framöver till (om vår guide talade sanning).

 
Så små är alla hål ner till de olika tunnelgångarna…
 
Och så här ser det ut när man går ner och lägger tillbaka taklocket efter sig. Helt omöjligt att veta var ingångarna är. 
 
Eme lyckas att ta sig ner! 
 
… men misslyckas med att få locket att likna den övriga marken ?
 
Adams tur! Tyvärr fick han inte plats i samma ingång som Emelie, istället fanns en ingång bara några meter ifrån som har anpassats efter västerlänningar…
 
En fälla konstruerad av vietnameserna som ser ut som vanligt gräs men som i själva verket snurrar runt och den som trampar här faller ner några meter på vassa bambupinnar och får en plågsam död. 
 
Inuti en av tunnlarna 
 
 I tunnlarna fanns det olika rum för kök, sovrum, badrum och ”sjukhus” samt olika samlingsrum.
 
När alla tunnelbesök var avklarade bjöds det på den enda mat vietnameserna åt under kriget, både till frukost, lunch och middag. Vi minns tyvärr inte namnet på denna rot/rotfrukt som smakade lite som torr sötpotatis.
 
Tofflor tillverkade av gummi från använda däck, de enda skor man använde eftersom de går att bäras på båda sidor och på så sätt avleder fotspår. De luktade även väldigt starkt av gummi och om soldaterna mötte personer nere i tunnlarna så luktade de ofta på deras skor för att se om de doftade gummi och alltså var en av dem eller om det var fiende som lyckats ta sig ner.
 
Här visar vår guide alla olika fällor gillrade av vietnameserna.
 
Skjutbanan. Det kostade 450 000 dong (200 kr) att få avfyra 10 skott med tex en AK47. 
 
11 kommentarer till Cu Chi tunnlarna

11 svar på ”Cu Chi tunnlarna”

  1. Jo men jag är ju grönsaksexperten! 😉 Vet att cassava smakar ungefär som potatis och efter en snabb googling så hamnade jag på någon annans blogg som gjort en exakt likadan resa som ni (med exakt samma bilder från när de kröp ner under marken) och där stod det att det var cassava :).

  2. Ja Gud så intressant. Jag hade nog också fått klaustrofobi i tunnlarna. Och rädd att fastna i ingången om man klämmer ihop sig och inser att man inte får plats. ? Tycker det är jätteintressant med krigshistoria!

  3. Har läst att trots att det är 40 år sedan Vietnamkriget tog slut så finns fortfarande växtgiftet Agent Orange kvar i människorna, marken och vattnet och det påverkar allt levande. Än i dag finns det odetonerade minor och bomber på 1/5 av landets yta. De blev – och är fortfarande – hårt drabbade av kriget.

  4. Vad intressant att få veta mer om vietnamkriget och så spännande att gå ner i de smala mörka tunnlarna, själv hade jag fått klaustrofobi.

Lämna ett svar till Adam Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *