Kategori: Filippinerna

Hej!

 

Sista blogginlägget från Filippinerna, efter en väldigt god nattsömn befinner vi oss nu på flygplatsen och väntar på att checka in våra väskor. Detta är vårt 15e flyg på resan?! Vi känner oss ganska rutinerade på det här med flygresor nu. 

 

Ledsna över att lämna Filippinerna, Emelie till och med fällde en och annan tår nyss men vi är glada att lämna huvudstaden Manila. Denna stad är väldigt ökänd och sägs vara farlig, det är inte rekommenderat för turister att vandra runt på gatorna och man ska även vara försiktig när man transporterar sig runt i staden. Därför spenderade vi gårdagen på det stora shoppingcentret, där är säkerheten hög och vakter med stora vapen överallt. Under nästan hela resan har vi bara åkt taxi via appen Uber och inga vanliga taxis, Uber har bättre säkerhet och är alltid mycket billigare, speciellt för oss turister som de vanliga taxichaufförerna försöker lura på priset. Igår fungerade inte Uber så vi skulle ta en vanlig taxi, vi hade sett att priset med Uber skulle vara 130 peso från flygplatsen till vårt hotell. När vi hoppade in i en taxi och sa att vi ville använda taximeter så betedde sig taxichauffören väldigt märkligt och han kunde absolut ingen engelska vilket alla andra kan här. Till slut förstod vi att han ville ha 300 peso för turen, det hela kändes väldigt otryggt och vi hoppade ur taxin direkt, våra väskor låg i bagaget så vi var lite oroliga att han skulle köra iväg med dem men det löste sig och tillslut fick vi tag i en Uber. Det som gör Uber säkrare är att man har alla uppgifter kring föraren och man lämnar omdömen så man behöver inte välja en förare om personen har dåliga sådana, alla förare är dessutom väldigt måna om sina omdömen och är oftast väldigt trevliga och hjälpsamma.

 

Det vi hunnit se av Manila är tyvärr riktigt sjaskigt och fattigt men det finns säkert finare områden också. Överallt längs flygplatsen och motorvägen görs det reklam med hotell där man betalar per timme, tex 3 timmar för att som turist slippa vara ute på gatorna om man väntar på flyg eller liknande. Det har vi aldrig sett tidigare. Varje lite finare hotell i Filippinerna har också en egen vakt utanför hotellet, på ett boende ville vakten ständigt veta vart vi skulle på kvällarna när vi skulle gå ut, ingen aning om varför men de brydde sig mycket om vår säkerhet!

 

När vi lämnade Sverige vägde våra väskor runt 9 kg, nu har de gått upp 3 kg var och väger 12 kg haha det är knappt att det går att stänga dem. Shoppingen från igår fick verkligen pressas ner, inte det lättaste när Emelie köpte 2 par jeans till och med. Filippinerna har varit ett fantastiskt resmål, lätt det bästa hittills trots att det är ett riktigt u-land med mycket fattigdom. Dess befolkning är helt underbar, alla är så öppna och fina. Det finns inget lätt sätt att resa sig i Filippinerna, allt kräver tid och pengar men det har varit SÅÅ värt det! Förhoppningvis kommer vi tillbaka hit en vacker dag🌞

 

Nu väntar 5 timmar på flygplatsen innan vårt flyg går och därefter en 9 lång flygresa, vi hörs när vi är framme på nästa destination 😃

Väskan på och redo!

Sådan hatkärlek till dessa ryggsäckar, tänk att vi levt i dem i 2,5 månad.

 

Ännu en morgon gick vi upp så tidigt som man inte ska behöva göra när man är på semester, 06.00. Taxin hämtade oss redan kl 07 på hostlet eftersom flyget mot Manila gick 9.50. Flygplatsen i Coron var helt klart den sämsta vi någonsin varit på med anledning av att säkerheten var obefintlig samt att byggnaden såg ut att vara en typisk lagerlokal med tak utan isolering. Fåglar hade inga problem alls att ta sig in så det borde inte vara omöjligt för en människa. Vi anlände i Manila strax innan 11 och åt då lunch på Shakeys Pizza, ett ställe som vi idag upptäckt har den absolut godaste pizzan utomlands. Efteråt åkte vi till hotellet, checkade in och blev till vår förvåning uppgraderade till deras finaste rum; penthouse. Wow vad lyxigt det känns när man befinner sig på ett hotellrum som motsvarar ett ”bra hotell” hemma i Sverige. Sängen måste vara den skönaste vi haft på hela semestern.

Efter att vi vilat upp oss åkte vi till SM Mall of Asia, ett stort shoppingcenter som resten av dagen spenderats på. Klockan är nu 22 och vi bara njuter av tillvaron i vårt lyxiga rum och somnar nog pladask alldeles strax. Vi lämnar Manila kl 16 imorgon för nästa destination och sover förhoppningsvis länge för att inte få för mycket dötid. 

Och förresten, idag är det den 15 april och alltså hela 6 år sedan vi blev tillsammans! Helt galet att tiden gått så fort. 😌

Alla dessa jävla entréavgifter i Filippinerna…

Obemannat….

Lägg märke till taket 😂

Vi satt omvända mot resten av passagerarna, aldrig sett att det fanns sådana säten på flyg!

Oj vad gott detta var

Dessa miniglassar var ju faktiskt rätt coola

Lite annorlunda munkar – den övre består av jordnötssmör & grädde, den undre av kitkat. Yummy!

Dagens kvällsmat blev varsin fräsch sallad i wrap. Skrämmande nog fick vi båda ont i magen 30 min – 1h efter maten 😣. Kanske på grund av att salladen kan ha sköljts i kranvattnet.

Dagens resultat! Är inte stolen förresten rätt snygg? Påminner om Louis Vuitton 😄

6 år, wohoo❤

Äntligen blev det dags för den Island hopping som jag (Adam) längtat efter mest. När vi var i Vietnam och började planera om vår resrutt eftersom regnperioden i Indonesien fortfarande var igång, lyssnade jag på en podcast om en van resenärs upplevelse av just Filippinerna och alla dess olika öar. Personens favorit hade varit ön Malcapuya och beskrev den som sin favoritstrand hittills, en klar tiopoängare. En googling på ön gav inte mindre hopp utan det såg verkligen fantastiskt ut, därför bestämde jag mig för att vi skulle dit och så blev det idag. 

 

Morgonen började med en lång väntan på båtföretaget som skulle plocka upp oss på vårt boende, att vi fick vänta i 1,5 timme extra är något som vi knappt irriterar oss på längre, i alla fall inte förrän de äntligen anländer. I Sverige hade ju säkert hela dagen känts förstörd om man hade fått vänta så länge på att bli upphämtad, särskilt om man inte hade blivit underrättad. Att vi blev upplockade i en van och inte på en tricycle av företaget kändes hur lyxigt som helst, hur det nu kan göra det. Båten var också större än den i förrgår och rymmer hela 18 passagerare istället för 10, vilket uppskattades då det resulterade i lite bättre utrymme, viktigt när det tar 1,5 timme till det första stoppet. 

 

Malcapuya blev båtens första stopp och WOW så vackert det var. Poddaren hade helt klart rätt om att detta är en tiopoängare. Det är inte förrän nu som jag på riktigt kan identifiera mig med en paradisstrand på bild, de stränder vi besökt innan har inte varit helt perfekta (även om våra bilder kanske får en att tro det) men det var denna. Som vanligt kunde inte Emelie lämna vattnet (haha) men vi fick till slut tid för att köpa varsin kokosnöt, så gott! Vi fick precis höra att det är ett bra botemedel mot matförgiftning och fungerar som vätskeersättning, vilket vi alltid kan behöva i detta tropiska klimat. 

 

Banana Island blev det andra stoppet där vi även åt lunch. Som vanligt på dessa Island hopping turer är det buffé som gäller och maten tar aldrig slut, vilket är tur det för de turistande filippineserna äter som galningar. Vi har varit med om filippineser på våra turer som står framför bordet man hämtar all mat på, plockar samt äter med händerna och inte lämnar det stora bordet utan verkar anse det vara deras ”sittplats”. Förvånade blev vi därför när det på den här turen var ett ordentligt bordsskick, ingen som åt med sina händer eller som hävde åt sig så mycket mat som möjligt. Stämningen var tyst, vilket den nog aldrig varit på en sådan här tur tidigare. Några minuter in i måltiden så börjar Adams bordskamrat att prata med oss och förklarar senare att det är en kändis med på turen. När vi då börjar prata med kändisen drar stämningen slutligen igång och hela bordet lyssnar på oss prata med varandra, väldigt ovanligt för att vara här, att endast bli lyssnad på haha. Tydligen så var det en filippinsk filmregissör och skådespelare som vi pratade med som heter Ricky Davao. Han berättade att han har Sverige med på sin bucketlist och gärna skulle vilja se norrskenet. Efter lunchen ville massa filippineser fotograferas med honom, lite konstigt att en så känd person är på en sådan här utflykt med ett prisvärt, helt vanligt företag. I Sverige hade man väl knappast kunnat stöta på någon så känd person på samma sätt? 

 

Efter ännu en lång badstund då Emelie nu för tiden inte vill göra något annat än att bada, blev det dags för dagens sista stopp; Bulog Dos. Vi är osäkra på om detta är vår favorit eller den första ön, de är båda så fantastiskt underbara men på olika sätt. Bulog Dos var ingen typisk ö utan var väldigt liten med ett minimalt strandområde och former som avviker från en normal strandö. Det fanns ett miniberg att bestiga där vyerna var helt otroliga. Hade man haft en drönare som vi sett enstaka personer bära med sig så hade vi nog fått till så bra bilder som förtjänar att synas i annonser för resor. Bara 100m ifrån ön har Two Seasons en egen ö som ser ännu vackrare ut (hur det nu kan göra det), en hotellnatt där kostar omkring 5000 kr på Booking. 

 

På väg tillbaka till fastlandet är vi båda hur nöjda som helst med dagen, Emelie vill verkligen inte lämna de fina stränder som Filippinerna erbjuder medan Adam tycker att det ska bli så skönt med bättre standard. 

 

Imorgon flyger vi från Coron till Manila som vi spenderar ungefär ett dygn i innan vi åker vidare.

 

Malcapuya

 

 

Vad ska man säga? Nej, no words needed 😍

 

 

Det första vi möttes av när vi kom till Banana Island. Varenda ställe i Filippinerna har fan entréavgift, så jäkla störande haha. 200 pesos = 40 kr

 

 

 

 

Här visar Emelie hur mycket hon älskar vattnet genom att försöka krama det =)

Bulog Dos till vänster, Two Seasons område till höger

 

 

 

 

Emelie är seriöst grym på att flyta i vatten! Jag förstår inte hur hon gör det, hon bara flyter och är helt stilla. Jag måste göra små rörelser med händerna för att inte sjunka.. är jag för tung?

 

 

 

Kära bloggläsare! 

 

Vi har idag åkt ut på dyktur bestående av två dyk. Det första dyket var till ”Okikawa Maru”, ett japanskt tankfartyg som sjönk 1944 under andra världskriget på grund av ett amerikanskt stridsflygplan. Vi var så nervösa inför vårt första dyk utanför dykkursen vi gick i Thailand eftersom vi upplevde så mkt problem med våra öron, tacka gudarna för att det nu är borta och för att det gick hur bra som helst att dyka ner till djupet. Istället för 20 minuter tog det omkring 5 innan vi var nere! Tydligen så har vi hela tiden gjort fel vid tryckutjämnandet med näsan och andats ut luft genom munnen samtidigt som vi försökt pressa ur luft från öronen, vilket vi får skylla på dykinstruktören för. 

 

Väl nere så känner vi inte lika mycket av den starka strömmen i vattnet och börjar utforska det nedsjunkna skeppet. Trots att havslivet tagit över skeppets fasad var det otroligt häftigt, vi simmade runt på the main deck och bara utforskade allt som vuxit till sig och skeppets uppbyggnad. Vi fick med oss GoPron men fick tyvärr inte en överblickande bild eftersom det är så stort (över 100m långt) och på nästa dyk hade batteriet dött, antagligen på grund av det starka trycket eftersom det vanligtvis håller i ca 2 timmar. Ett dyk är förresten mellan 20-50 minuter långt, beroende på hur långt ner man går. 

 

Efter en stunds dykande så börjar jag (Adam) att känna mig så sjukt yr att jag nästan svimmar och knappt vet vad jag ska ta mig till. Allt snurrar och jag lyckas inte ens med att ta mig till vår divemaster för att försöka förklara mina symptom. Några sekunder senare greppar Emelie tag i mig och försöker också förklara att hon är helt yr och nästan borta. SÅ LÄSKIGT. Vi simmar till divemastern som på teckenspråk försöker lugna oss eftersom vi bara visar att vi måste upp NU. Vi andas lugnare, långsammare, går sakta upp mot ytan och börjar må lite bättre för att sedan avsluta mardrömsdyket. Att vår dykkompis som var med oss och vår divemaster inte fick se mer av skeppet gick absolut inte att bry sig det minsta om.

 

Väl tillbaka på båten så är vi skärrade och försöker förstå varför detta inträffade på endast 16 meter djup, vi har lärt oss om en sorts narkos som kan inträffa på dyk på mer än 30m och var oroliga för att vi gått så långt ner med en filippinsk divemaster som kanske inte var så noggrann med 18m gränsen för oss Open Water dykare, vilket lyckligtvis inte var fallet. Vi försökte fråga honom varför det hela inträffade men han förstod inte vad vi pratade om och pratade istället om att Emelie behövde rensa sin mask när den blev immig, frustrerande. Vi väntade istället på att de andra dykarna skulle bli färdiga så att vi kunde höra med dem eftersom de var ett erfaret par med många olika vidareutbildningar inom dykning. När de kom upp så fick vi äntligen förklarat att det berodde på att vi andats för snabbt på grund av den starka strömmen samtidigt som vårt sätt att tryckutjämna var felaktigt till början. Vi fick alltså i oss för mycket luft ifrån tanken och andades inte ut tillräckligt med sådan. Efter ett välbehövt stöttande peptalk från samma person så valde vi att bortse ifrån händelsen och ge det en ny chans på nästa dykplats. 

 

Det andra och sista stoppet var på Coral Garden / Lusong Gunboat, också ett skepp  som sjunkit under andra världskriget av amerikanerna. Skeppet ligger precis vid Coral Garden som är en plats med väldigt mycket korallrev. Hela den här dykningen var frid och fröjd och vi kom ner till havsbottnen på rekordtid. Detta skepp var sååå häftigt att uppleva och det var verkligen synd att batteriet på GoPron tog slut, det hade blivit galet coola bilder att kunna visa. Vi kunde se båtens alla olika delar mycket tydligare och även få en bättre överblick eftersom denna endast är 30m lång. Den peppande dykinstruktören som tidigare övertygade oss om att våga göra nästa dyk hade med sig en proffskamera och fotade så vi väntar med spänning på att hon ska dela dem med oss så att vi kan visa er.

 

Efter denna långa dag unnade vi oss med en lyxmåltid som totalt gick på 100 kr, därefter bokade vi in oss på Island hopping som aktivitet för morgondagen. Nu ligger vi helt utslagna i vårt svettiga rum och försöker att inte somna redan kl 21.

 

På dykcentret kl 08 redo för dagens äventyr 👍🏼

 

 

Våtdräkt på

 

Emelie tar på sig sin utrustning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En divemaster som totaldäckat efter dagens dyk 😅

Vi är nu lite nervösa och spända inför morgondagen då vi bokat in TRE dyk!!! 

Filippinerna har verkligen de absolut vackraste vyerna och landskapen, helt fantastiskt. Går verkligen inte att jämföra med Thailand eller Vietnam. Den här utsiktsplatsen hade 750 steg upp och ner och trapporna var givetvis inte de säkraste, stora skillnader i höjd, storlek och lutning på de olika stegen. Utsikten är över baksidan av Kayangan Lake.

Eftersom Emelie har simsvårigheter hade hon flytväst på alla stopp. Haha nejdå, det var tvång på flytväst i vattnet på de första två destinationerna. Ganska passande för majoriteten av asiaterna som inte kan simma kan man tycka, men även med flytväst så verkar det inte fungera. Alla Tour Guides simmade med varsin lina till en livboj som asiaterna på led höll fast i för att kunna befinna sig i vattnet. Vi såg ett led på 8 personer som såg väldigt roligt ut med tanke på hur långt det faktiskt blir… 😂

Piratskepp ☠️

Banul Beach där vi stannade för lunch

Alltså vattnet här är ju lika fint som i en pool! Skinande genomskinligt. Emelie har blivit en riktig badanka sedan vi upptäckte vår första paradisstrand i Phu Quoc, Vietnam. Hon vill hela tiden bada och gör det ofta själv när Adam inte orkar. Bevis på detta kom idag när en man på dagsturen kommenterade det hela med ”She loves to swim” när hon hoppade i först av alla på det sista stoppet. 😅

Det verkar vara någon förbannelse över Coron eller El Nido. När vi vaknade upp igår kl 04.45 för att bege oss mot båten över till Coron har Adam blivit matförgiftad/magsjuk och Emelie likaså men flera timmar senare, typiskt. Nu börjar vi båda i alla fall att må bättre som tur är. Anledningen till misstanken om en förbannelse är att den ena av våra resekompisar som varit här en vecka innan oss råkade ut för samma sak.

Vi kom fram till Coron runt 10 på morgonen och eftersom Adam mådde dåligt tog vi oss till hotellet och vilade länge. Som tur var hade vi ingen aktivitet planerad den här dagen och det är för övrigt väldigt svårt att göra något på egen hand eftersom det mesta kräver en tour guide och/eller har höga entréavgifter. Vi gick därför ut för att äta och för att leta efter något bra företag att boka Island hopping med inför morgondagen.

En rolig sak är att det hostlet vi nu bor på (Patrik & Tezz Guesthouse) är svenskägt, superfräscht och kostar oss endast 100 kr / natt (550 pesos). 

Nu sitter vi vid piren och väntar på resten av vår grupp innan vi kan sätta oss på båten och uppleva det vackra med den här staden.

Idag är vår sista dag i El Nido paradiset och den har spenderats på ytterligare en Island hopping tur – tur B. Det känns lite konstigt att företaget vi bokat de tre båtturerna med i den här staden endast har hållt i en av dem, resterande två har ”outsourcats” till andra företag. Trots detta är de rankade etta på TripAdvisor, antagligen eftersom strukturen på turerna är identiska och få inte märker någon skillnad, men ändå lite lustigt. 

Tur B var lite krångligare att hålla reda på destinationernas namn så vi utesluter dem den här gången. Det bästa var i alla fall Snake Island, en fantastiskt fin plats som man knappt kan förstå existerar. Ni förstår på bilderna nedan vad vi menar. 🙂 

Imorgon måste vi upp redan kl 05 för att hinna med båten över till Coron, ett ställe likt El Nido med mycket Island hopping men också dykning. Båten går 06.00 och är den enda expressbåten som går, en gång om dagen. Restiden är 3,5 timmar och vi var tvungna att boka in oss redan vid ankomstdagen till El Nido för att få plats, annars gäller deras ”slow boat” som istället tar mellan 6-9 timmar. Skrämmande nog är det på en sådan där bambubåt som vi åkt med på våra dagsturer och som inte rymmer mer än 20 personer som kör sträckan, riktigt läskigt på öppet hav eftersom det kan vara rejäla vågor här…

Första grottan vi besökte, hit fick vi tyvärr inte åka eller simma in utan endast titta från utsidan

Varje paradisstrand bör ha en gunga😜

Dagens mysiga lunchspot!

Adam vilar middag

Fantastiskt fina Snake Island! Stället har fått sitt namn då det går en strand mellan två öar som är formad som en orm.

En flytande bar av bambu

Vi hittade en jätte fin stor sjöstjärna! Det var lycka!! Vår guide sa tidigare att det fanns chans att se sköldpaddor men vi såg inga så denna sjöstjärna gjorde oss iallafall glada och vi såg ju trots allt en jätte fin sköldpadda när vi dök på Koh Tao!

Stora fina sjöstjärnan ❤❤ Det är en likadan som Patrik i Svambob!

Dags för snorkling igen! Så kul, på alla våra turer så är vi först i vattnet och sist upp på båten igen haha, det känns som vi är de enda som vill uppleva så mycket som möjligt då många andra till och med väntar på båten istället..

Vi hittade ännu en sjöstjärna?! En sådan här har vi aldrig sett tidigare, den var säkert 40 cm stor och liknande lite en sjögurka, inte alls som den förra sjöstjärnan.

We found Nemo! 😃

Någon som vet vad detta är för djur? Vi har ingen aning! Ser ut lite som en orm blandat med en bläckfisk? Den har ”sugproppar” på kroppen och även tentakler men kroppen är lång som en orm…

Gårdagen spenderade vi på stranden Las Cabanas här i närheten, fantastiskt fint och det är en väldigt känd strand för att se solnedgången 🙂 

När vi kom tillbaka till vårt hotell och skulle göra oss i ordning för att gå ut och äta så gick strömmen för tredje gången sen vi kom hit, det blev att duscha helt i mörker men som tur var kunde vi använda ficklampa iallafall! Efter ett tag gick hotellets generator igång så att vi kunde använda lamporna igen. Hela staden mullrade av generatorna och det lät verkligen som traktorer överallt, verkligen ingen trevlig ljudnivå när man ska äta. Många restauranger hade bara tända ljus och ingen ström igång alls. Vi var på väg till vårt favorit café som är det enda stället med BRA fungerande internet och när vi kommer fram så är det stängt, därav att det inte kom upp något inlägg igår, vår besvikelse var stor haha. Sedan hade vi planerat att gå till den enda bankomat som finns här för att ta ut pengar men när vi kom fram så var den helt död på grund av strömavbrottet, det tänkte vi så klart inte på.

Förövrigt är miljön väldigt viktig här i Filippinerna och det finns knappt inget skräp på gatorna eller i havet. När vi snorklade i Thailand så flöt det runt plastflaskor och påsar överallt men här är det helt fint precis som det ska vara!

Vi hängde hela dagen på en strandbar där de hade jätte god mat men som tyvärr var lite dyr. Köpte man något så fick man iallafall utnyttja deras solstolar och det gjorde vi minsann hela dagen 🙂

Det går inte att tröttna på dessa vackra utsikter!!

Dag 2 i El Nido har tillbringats på båttur ”C”, den näst populäraste turen och som vi fått några riktigt fina bilder av. Vi hade otroligt med tur eftersom vi endast var 9 personer på båten och fick därför bra med plats och bättre utsikter än från gårdagen då vi var runt det dubbla. Öarna som vi besökt är: 

Helicopter Island – ser bokstavligt talat ut som en helikopter ovanifrån. Själva ön var dock inget märkvärdigt men vi stannade till här för att få snorkla och ta bilder. 

Secret Beach – en strand som är gömd bakom en klippa, riktigt coolt! 

Tapiutan Island – ett paradis där vi även åt lunch. 

Matinloc Island – sjuk snorkling på grunt vatten. Så mycket koraller och fint undervattensliv. 

Vi låter återigen bilderna tala för sig själva =)

Dessa klippor var så vassa att det började blöda på handen när Emelie skulle ta sig ner, allt för en fin bild….😂

Här grillar de fisk och kyckling direkt på båten 🙂 Samma mat som igår och den var så god även idag!

Här satt vi och åt lunch 🙂

Komiskt hur många asiater är livrädda för att få en solbränna 😂 1 cm solkräm är väl lagom?? Dessutom har många nästan heltäckande kläder när de solar och badar. Vi ska ju heller inte glömma alla blekande krämer som finns exakt överallt

Dessa båtar vi åker med är de man ser oftast här, på filippinska kallas de ”banca”, det ordet samt ”mabuhay” som betyder välkommen är de enda orden vi lärt oss här haha

Så vackert!! Här behövs inga redigeringar 😃

Dags för snorkling!

Så mycket häftiga koraller! Synd att de inte ser lika färgglada ut på bilderna som i verkligheten.

Hej!

El Nido som vi är i nu är verkligen ett paradis som vi tackar oss själva för att vi valde att åka till. Här stannar vi i totalt fyra dagar och den första har vi spenderat med en Island hopping tur, vilket också är det som det är känt för. Det finns totalt fyra olika dagsturer man kan göra för att se olika stränder och gömda pärlor och vi har idag genomfört den första, tur ”A”. Det var helt fantastiska vyer överallt, klippor/berg som påminner mycket om Halong bukten men ännu vackrare samt äkta paradisstränder (som om vi inte fått nog av sådana redan). Under dagen besökte vi fem destinationer; Big Lagoon, Secret Lagoon, Small Lagoon, Commodore Island och någon till vi inte minns namnet på. Bilder på dessa kommer självklart nedan, tyvärr har vi inte fått till lika bra ljus med bilderna tagen av GoPro kameran (vilket ni kommer att se) men förhoppningsvis har vi nu lyckats lösa det problemet och framtida bilder kommer att bli mer rättvisa mot verkligheten. 

Vår första natt i El Nido spenderade vi på ett hotell som våra resekompisar tipsade oss om och som de bodde på när de var här förra veckan. Tyvärr var våra erfarenheter inte likadana utan det var den varmaste natten någonsin, vi vaknade flera gånger med känslan av att vi inte ens kommer att kunna somna om på grund av värmen. Därför valde vi att checka ut på morgonen dagen efter, vilket vi var tvungna att göra för att inte behöva stanna där en natt ytterligare eftersom vår dagstur började kl 09. Vi blev tipsade om ett nybyggt hotell från en tysk man vi stötte på i Boracay och som vi hörde med på ankomstdagen (dvs igår) gällande rumspriser. Hotellet verkade vara modernt och främst och deras billigaste rum skulle vara med våningssäng för endast 800 pesos (144 kr) per natt. När vi väl imorse hade checkat ut tre dagar för tidigt på det första, gick vi till det nybyggda och fick till vår förvåning informationen om att de med våningssäng menade i sovsal, en separat sådan dessutom för män och kvinnor. Paniken uppstod eftersom vi hade 40 minuter på oss att ordna ett nytt boende, men efter att ha gått till första bästa hotell precis jämte fick vi ett rum med AC för 1300 pesos (235 kr natten), vilket är dyrare än normalt men ändå helt klart värt med tanke på den supervarma natten. När vi för 30 minuter sedan skulle gå till receptionen och förklara att vi är nöjda och vill förlänga med tre nätter till får vi reda på att de är fullbokade, vilket inte skulle vara något problem imorse. Paniken kommer tillbaka och vi letar efter hotell på väg till restaurangerna och hittar ett som verkar fräscht och som vi fick rum på för 1200 pesos (217 kr). Jobbigt att behöva byta igen men måste man så måste man, haha! Alldeles nyss gick strömmen också förresten, men som vi nämnt i föregående inlägg så har många generatorer som går igång. Tur det, annars hade denna lilla stad varit kolsvart nu. 

Vi tog över 300 bilder idag, vi låter nu några av dessa tala för sig själva…

Detta måste vara den finaste platsen på jorden, vi är båda helt förtrollade💫

I Small Lagoon kunde man bara komma in via kajak eller genom att simma, vi hyrde en kajak och det var så häftigt att paddla runt där!

Kokosnöt som de skär upp direkt framför en 🙂

Vi var tvungna att hyra badskor för 17 kr per person, det fanns mycket stenar och fiskar på botten som vi gärna ville skydda oss från. Vi båda fick typ storlek 42 i skorna, alldeles för stora för Emelie och för små för Adam 😂

Gudomligt god lunch för att vara här! Allt grillades direkt på båten 🙂

Här ser man hur genomskinligt vattnet är, maneten som simmar runt syns så tydligt!

väldigt kul imorgon då vi bokat in oss på en tur. 

Dagen har vi spenderat i en van med 10 andra passagerare som alla skulle hit. Hälften är filippineser och det verkar vara ett populärt resmål bland landets invånare. Det filippinska paret vi mötte i förrgår på Underground River turen hade varit där innan de begav sig till Puerto Princesa under sin veckosemester. 

Adam har fått turen att få sitta inklämd på en lös köksstol i vanen eftersom vi blev upplockade sist. Stolen var seriöst bara placerad mitt i bilen och flög fram och tillbaka, det skulle aldrig någonsin ske i Sverige. Det kändes redan efter bara en av totalt sex timmars bilfärd. Hög säkerhet javisst – inget bälte och stolen gungar åt alla håll vid minsta sväng, inbromsning och gastryck. Tur att resan inte kostar mer än 107 kr per person, men vi ska minsann försöka få ner det ännu mer av hotellet som ordnade den här bilen åt oss… på tal om det så har vi precis fått ett glädjande besked från Booking.com. Hotellet vi bott på de senaste dagarna skulle enligt sajten vara 5 minuters promenad från ett köpcentrum, vilket i själva verket var med bil eller tricycle. Vi kontaktade deras kundtjänst, påtalade detta och fick till svar att de återbetalar 200 kr som kompensation, vilket är lika mycket som vi i snitt betalar per natt. Woho!

Vi är båda riktigt taggade på El Nido och hoppas på att få se fina stränder och snorkling. Internet är känt för att vara uselt och man rekommenderas ha eget filippinskt SIM-kort för en fungerande uppkoppling. Detta har Adam sedan Malapascua där det inte heller fanns bra wi-fi någonstans, men potten på 4 GB tar ju snabbt slut om vi ska använda det för bilduppladdning. Utöver dåligt internet ska strömavbrott vara väldigt vanligt i hela staden. Många hotell har dock generatorer som backup så förhoppningsvis påverkas vi inte så mycket av detta. Vårt hotell har inget fungerande internet så vi satte oss på ett café med grymt internet som vi blivit tipsade om, personalen blev lagom sura när vi först bara beställde en Cola och de hade en skylt med att man måste köpa för minst 150 peso (27 kr) per person för att få internet på en enhet.

Vi börjar sakna Sverige mer och mer samtidigt som ångesten för det dagliga arbetet växer. Innan vår resa var vi båda övertygade om att vi inte skulle sakna mycket och knappt tänka på det kalla livet i Norden, men ett fräscht hem med friskt kranvatten och god mat lockar hela tiden. Det som stör mig (Adam) allra mest är nog den dåliga isoleringen i byggnader. Med isolering menar jag kryphål där insekter kan komma in igenom och få vistas i samma rum som oss, t.ex. börjar myror i hotellrum att kännas som standard. Mögel förekommer väldigt ofta men inget som vi tänkt på, kanske för att vi inte riktigt vet hur det luktar…

Staden är omringad av berg, väldigt fint 🙂

Nere vid hamnen

Vår utsikt just nu!

Efter allt snålande senaste så unnade vi oss en banana split, det var det godaste på länge!

Dålig bild men på resturangen här finns coolaste katten, helvit med kolsvart svans! Hur är det ens möjligt?! Så fin 😍